Förord
Vad tänker du på när du hör ordet svamp? Kanske på de lysande gula kantarellerna i skogen, som tillsammans med Karl-Johan, riskor och kremlor fyller upp din svampkorg en kall och klar höstdag? Eller tänker du på jästen du köper på ICA för att baka brödet med – eller på den mycket irriterande och smärtsamma fotsvampen? En del svampar – som dessa – känner de flesta av oss till. Mycket om svampar är dock okänt för den breda allmänheten. Forskningen om svampar har resulterat i hyllmeter av kunskap, och en del av denna kunskap har kunnat omsättas till praktiska tillämpningar för oss människor. Förutom i brödbak och ölproduktion används svamparnas enzymer flitigt inom industrin, och vi använder dem som producenter av både material, biobränsle och läkemedel. Men, samtidigt är vår förståelse för svamparna, och deras roll i vårt ekosystem, fortfarande i sin linda. Det finns 155 000 beskrivna arter av svamp på jorden, men DNA-analyser från naturen tyder på att det finns många fler – åtminstone 3 miljoner! – som inte någon enda människa känner till. Inte ens mykologerna. Och då har man räknat i underkant. Detta gör att 250 år av arbete med att beskriva arter av svamp har resulterat att vi har som mest hittat 5% av dem!
Dessa okända svampar lever i marken, i vattnet, på och i växter och djur, i väntan på att bli upptäckta, beskrivna och studerade. Och, om de svampar vi känner till finns mycket mer att lära och mer användbart att ta fram. Vi vet att svamparna lagrar kol i marken, men inte exakt vad som händer när vi avverkar vår skog; vi vet att många svampar har hälsofrämjande egenskaper, men inte exakt vilka substanser som är verksamma och hur de kan användas inom sjukvården; vi vet att svampar kan bryta ner stora komplexa molekyler som olja och ta upp tungmetaller som arsenik, koppar, bly och zink, men vi måste studera svamparna vidare för att kunna använda dem för att rena förorenade områden. Bara för att nämna några exempel!
Vi som har skapat denna hemsida är Hanna Johannesson och Per Paulsrud, vid Kungliga Vetenskapsakademien och Stockholms universitet. Ända sedan vi gick grundkursen i mykologi vid Uppsala universitet i början av 90-talet, har vi sett fältet utvecklas och på senare år har vi märkt ett ökat intresse för svampar hos allmänheten. Kanske har populärkulturen spelat en viktig roll med dataspel och TV-serier som “The last of us”. Men det är mer än så. Fler människor plockar svamp än någonsin förut, en intensiv debatt pågår om svamparnas roll i skogsekosystemet, samhället skriker efter nya antibiotika, vi behöver akut finna alternativa sätt att utvinna energi och rena kontaminerad mark – jobb som svamparna är väl utrustade för att göra.
Målet med den här hemsidan är att förmedla åtminstone en del av den kunskap om svampar som vi har idag – så mycket vi hinner! Vi vill också förmedla hur mycket som finns kvar att göra som mykologer. Vi bör utforska de redan kända svamparna mer, men även vara ödmjuka inför att en svamp som är helt okänd idag kan få en enorm betydelse i samhället i framtiden. Det senare är ett bra ekonomiskt argument för att bevara naturens mångfald. Det enda vi vet med säkerhet är att svamparna är en skattkista för oss människor som vi precis börjat glänta på locket av.
När du läser hemsidan kommer du att hitta en hel del länkar till externa resurser och artiklar. Ibland har vi lagt in dem för att de helt enkelt beskriver det vi vill säga på ett bra sätt och det skulle vara onödigt för oss att upprepa det. Det är till exempel länkar till bra wikipedia-sidor. Andra länkar är tänkta som fördjupning och ger dig en möjlighet att läsa orginalstudier som fört svampforskningen till dagens läge, eller översiktsartiklar som sammanfattar forskningsläget. En del av dessa länkar är inte öppna utan kan bara nås om man har tillgång till dem via tex en universitetsinloggning. Att vi ändå valt att ha dem i texten beror på att hemsidan används som kurslitteratur på orienteringskursen ”Svamparnas biologi” vid Stockholms universitet.